hejhoppis loppispoppis

 SÅKLAAAAART att det blev en sväng via grannstadens loppisar på hemvägen från Öja. Det var varmt och kvavt och den riktigt äkta loppisivern ville inte riktigt infinna sej. Kanske berodde det på att båda barnen var med (fast dom uppförde sej EXEMPLARISKT)...eller så berodde det på att det var för svettigt och trångt och allmänt varmt och ofräscht. Tror faktiskt mest på det senare.

Nåja hursomhaver...några fynd kom jag hem med.

 Alla burkarna är inte inhandlade denna gången...egentligen bara Strepsils-burken och dom röda godingarna. Den lilla minikalor-burken hittade jag nergrävd i en grop med diverse skräp vid villan i Öja. Den härstammar från min mormors tid.

Detta lampskelett för endast 2 Euro jublade jag över!!! Har länge letat efter en sådan och efter att för nån vecka sedan ha sett Ernst trolla ihop en fin lampa av något dylikt är jag nu säker på att jag ska ha en sån ovanför vardagsrumsbordet. Ska bara inhandla nåt fint snöre att vira runt med. Återkommer...

Packa pappas kappsäck. Högen blir högre och växer. Det nyaste tillskottet i kappsäcksfamiljen är den som är näst högst upp i stapeln. Fick "ärva" den av gubbens mormor. Ingen annan ville ha den...konstigt...

 Har samlat på mej lite udda dricksglas. Vissa finns det flera av, några bara i ett exemplar. GILLAR!!

 Lite plasticfantastic blev det också. Noomi och jag packade på oss en hel hög med färgglada bunkar, brickor och koppar. Alla är inte med här.

Sist men inte minst denna mysiga badrock som jag sitter och myser i för tillfället. Hur charmig som helt...eller...tja...lite mysig åtminstone!

 Igår mötte jag två vitsvanshjortar när jag var ute på länk i skogen. Vet inte vem av oss som blev mer rädd. Men vi stannade allihop och tittade på varandra en stund. Lite magiskt faktiskt...

SKEPP O`HOJ

Jag och barnen spenderade några sköna dagar i Öja och hann med en hel del äventyr. Vi hade ganska tur med vädret och lyckades pricka in några solskensdagar mellan regnskurarna.

 Det största äventyret var när vi packade in hela skocken i två båtar och begav oss ut till havs en dag. Vi hade noggrant följt med flera mer eller mindre lovande väderleksrapporter och valde sen att tro på den som visade sol och vackert  väder. Det visade sej stämma till största delen.

Kapten Antons båt visade sej ha en stor dragningskraft bland dom coola kidsen. Men Malte (som av någon anledning är lite rädd för morbror Anton) sade bestämt att han skulle med gula båten.

 Vi i gula båten kom iväg först och Malte somnade direkt

 Han missade när tuffingarna kom ikapp och åkte förbi. VISSA vinkade LITE väl glatt och stolt när dom fräste förbi.

 Noomi och småkusin Liljan hörde till coola kidsen.

 Kapten Peter njöt och brydde sej inte nämnvärt om att han blev omkörd. Att i sakta mak tuffa fram har också sin charm ansåg vi i gula båten.

Malte hade tur och vaknade till liv då vi mötte detta ekipage

Och till slut kom även vi fram till dagens utflyktsmål som var "Brunos" i Larsmo skärgård. En ö som har allt. Strand, skog, stenar och klippor.

 Bekvämligheter som sovstuga och utedass finns

 För den mindre bekväme och icke så kräsne finns även denna mindre lyxiga sovstuga. Lite småunken men charmig.

 I mars 1938 for någon på långfärd. Jag hoppas dom har kommit tillbaka...

Mor och far hade inhandlat ett "nytt" tält som såklart måste provuppsättas. 

 Gardiner i fönstret

alla hjälpte till på sitt sätt. Malte slog storasyster i huvudet med hammaren.

 

Noomi och Liljan fick dagens största överraskning när dom öppnade tältet och ut kom 

"Mannen med dom gula byxorna"!!!  

Mannen med dom gula byxorna dyker alltid upp när det är dags för en stämningshöjare. En sång, en dans eller lek och spel. Vad som helst kan hända när han kommer...

 Denna gången blev det dans i tältet och sen spel på stranden.

 Och mat såklart

Sen blev det rundvandring på ön

 Det var kvavt, svettigt och myggigt. Men värt besväret!

 Svärmande föräldrapar

På tillbakavägen började hotfulla moln visa sej på himlen så vi ansåg att det var tid att packa ihop vårt plick-och-plock (inte lite) och bege oss hemåt.

 En något motsträvig Malte fick smått tvingas ombord på kapten Antons båt eftersom regnet plötsligt öste ner och vi ville komma hem så fort som möjligt.

Sen fick vi hålla igång för att hålla oss vakna hela vägen hem...