vild och vacker

Då jag först började drömma om en egen trädgård tänkte jag mej något grönt och lummigt. Stenar och mossa, gärna lite vatten. Inte en trädgård som ska rensas och klippas så dom gröna fingrar a värker. Nej, en trädgård där det FÅR växa lite som det vill. 

I år växer det mer än någonsin. Allt blir nästan överdrivet stort och det sprider sej värre och mer än jag hade kunnat ana. Mycket skulle jag med facit i hand ha gjort annorlunda om jag då hade vetat. Men inte i min vildaste fantasi hade jag kunnat tro att det skulle växa så MYCKET!! Men jag tycker om det. Lite galet vilt.

 Jag är ingen växtkännare så förmodligen är hälften av det som växer i trädgården ogräs. Men så länge det är fint är det ingen skillnad.

Planterade blommor blandar sej vilt med lite annat smått och gott. Problemet på våren då allt börjar sticka upp är att jag inte har en susning om ifall det är något som jag planterat, eller något som kommit upp av sej själv. För säkerhets skull struntar jag då i att rensa tills jag vet vad det är som växer. Sen då det börjar blomma har jag fortfarande inte en aning om ifall det är ogräs eller inte. Så om det är fint får det helt enkelt växa kvar.

 Rabarbern är så stort så man kan krypa in under bladen då det regnar. Åtminstone om man är ganska liten.

 Dessa trevliga runda har inte hittat sin plats ännu. Så dom står snällt och väntar. Det vita runda i bakgrunden är luckan från en tvättmaskin. Ja, varför inte?

 I vår hade jag faktiskt en som kikade in i hotellet. Vet inte om det var för dåligt städat eller vad det berodde på att den tittade ut lika fort igen.

 I dom små vattensamlingarna brukar små båtar flyta runt...eller traktorer slira fast

" Humlen den växer så vig och så krokig, slår knut på sej själv och blir alldeles tokig" eller hur det nu var. Här växer den galet mycket. Även inne i lekstugan.

 Jag planterade några smultron-plantor. Nu sprider dom sej som värsta ogräset. Men det är ju mest trevligt. Och gott.

 

En gammal potta

 Mammas trädgård.

 VÄLKOMMEN IN